En gammal båt som tidigare används i Hemmingssjön är en såkallad Kinningsbåt. Båten fanns att beskåda på båtmuseet i Stackgrönnan, Skellefteå.
Båten uppges vara byggd ca 1870 av Jonas Ulrik Gabrielsson i Hemmingen (1830-1900). Han kallades för Krynaren eftersom han krönte tjärtunnor och hade Norsjö, Malå och Burträsk som sitt distrikt.
Efter hans död 1900 köptes den av Paul David Lindgren (1873-1947) i Storklinten vid Södra Lidsträsket. Där användes båten i fiske bl.a. notfiske samt till att föra småkreatur som får över sjön. Möjligen kan man även ta med en ko. Senaste ägaren Harald Sjölins far Jonas Ferdinand (1895-1965) köpte båten på auktion i Storklinten pga. att hans morfar hade byggt den.
Kinning
Den plana bottnen avslutas mot stävarna med totalt fyra vridna och ”skulpterade” trästycken. De kallas kinningar och utgör avslutningen på båtens botten. Dessa tjänar två syften. De ger båtens undervattenskropp en mera gynnsam form och avrundar den plogform som annars skulle ge båten dåliga egenskaper. Dessutom skapas med kinningarna en gynnsam kurva på anliggningsytan för det första sidobordet, som då kan ges en relativt rak nedre kant. Konstruktionen skulle i praktiken vara omöjlig utan kinningarna. Hos dessa båtar har kinningarna en så viktig roll, att de fått beteckna båttypen. Fakta hämtat från Skellefteå museum.
